Dags för nästa försök att simma ner och se hajar, så uppe innan tuppen, eller ah, här i Asien kryllar det av tuppar överallt som vaknar alldeles för tidigt och som gal i ikapp så man blir tokig, nästan så man har vant sig vid dom nu så man inte hör dom… Men jag var uppe tidigt i alla fall, och traskade ner till stranden. Båten for iväg och vi kunde se soluppgången på vägen ut, så vackert att se den stiga upp bakom grannön och ge färg till en ny dag. Vi hoppade i vattnet med nya förhoppningar, men kom upp igen lika besvikna som igår. Allt handlar om tajming. För vi var två olika grupper på vår båt, och den andra gruppen hoppad i före oss, och tog sig ner till bottnen snabbare än oss, så dom såg hajar innan vi hann komma dit, så hajarna var där denna morgon, bara att vi kom för sent, och kanske att det kom fler efter att vi var tvungna att simma upp igen, så som sagt, det handlar om att ha tur och vara där vid precis rätt tillfälle.
Spenderade resten av dagen med en spansk kille vid namn Sergio, vi tog oss till norra delen av ön för att kunna hoppa från en klippa 11 meter upp. När vi kom upp dit och jag såg ner hur djupt det var så blev jag helt plötsligt så otroligt rädd. Jag som älskar att göra sånna här nära-döden-upplevelser var nu skitskraj när jag stod där på kanten. Sergio hoppade och jag kände mig som en rejäl fegis. Men efter en lång väntan och pepp från Sergio så tog jag till modet och hoppade, och det ångrar jag inte en sekund! Vilken känsla att flaxa ner mot vattnet och sen komma upp till ytan och bara skrika av lycka efter att det pirrat rejält i magen!
Till kvällen så bjöd ägarna av hostlet in mig till att äta middag med dom. Och här bestämde jag mig för att börja göra lite undantag i min vegetariska karriär, då det har varit riktigt svårt i Filippinerna att undvika att äta kött, för här äter dom så otrooooligt mycket kött hela tiden! Kött med ris och typ inga grönsaker alls. Så bestämde mig här för att börja äta lite fisk i alla fall för att inte gå under i detta land och inte få i mig några proteiner. Det var en trevlig middag, ägarna är verkligen hur härliga som helst och lätta att snacka och skratta med. Efter middagen hängde jag kvar på hostlet och började prata med en tjej och en kille som också bodde där, drack lite vin, sjöng karaoke och väntade på att ägarna av hostlet skulle “stänga ner” så vi kunde gå till byns disco som lokalbefolkningen hade varje lördag, och som folk hade prata om hela veckan sen jag anlände att jag måste gå på. Discot var på en basketplan och det var en DJ som spelade hög musik och alla stod där och dansade och var glada. Jag stötte på lite folk som jag hade dykt med och hängde med dom resten av kvällen.
