Koh Lanta

Så efter fyra dagar i paradiset tog vi båten vidare mot Koh Lanta, där min kära vän Sandra jobbar som sportnörd på Fritidsresor. Tyvärr hade vi inte riktigt råd att bo på lyxhotellet hon jobbar på, så vi råkade boka boende längst ner på södra delen av ön, och Sandra bodde på norra delen. Sås kan det gås när inte haspen är på.. Men det gav oss bara en bra anledning till att våga hyra en moppe över en dag så vi kunde åka och hälsa på henne. Hon jobbade dock varje dag under våra tre dagar där, men vi hann i alla fall ta en lunch ihop, och på kvällen fick vi följa med henne till hotellet där hon jobbar för att se när Lille Skutt och Vargen dansade med alla barnen. Och jag som prenumererade på Bamse i tio år när jag var liten (okej, jag slutade när jag va femton år, och det är jag stolt över) men iaf, jag blev ju alldeles lycklig i själen av att få se dom dansa och skutta och skaka loss, och jag dansade nog lite mer än vad alla barnen gjorde tillsammans, så himla lycklig!

Underbart att se hur Sandra bor och jobbar. Man har ju inte riktigt fattat när hon berättar allt om hur hon har det, men nästa gång kan jag liksom se allt framför mig på ett annat sätt.

 

Innan lunchen med Sandra tog vi oss en tur med moppen, och jag hade åter igen läst om ett vattenfall som fanns i närheten. Så vi tog oss dit, gick i genom djungeln i kanske fyrtio minuter och jag va riktigt förväntansfull, för dom anordnade elefantridning o allt till vattenfallet, så vi trodde det skulle va nåt riktigt häftigt. Men nej, när vi kom fram droppade det lite vatten från en bergsvägg.

 

En av dagarna åkte vi iväg på en dagsutflykt för att dyka. Dom flesta på båten skulle snorkla, och endast några få skulle dyka, så jag och Linus fick en egen instruktör, vilket va riktigt skönt! Hon visade hur vi skulle dyka längs en bergsvägg och visade bilder på olika fiskar vi skulle kunna tänkas se. Hon berättade att det fanns möjlighet att se en rev-haj, och vi blev alldeles till oss, och hoppas verkligen att vi skulle få se en, men tyvärr så såg vi ingen. Hajarna trivs tydligen bäst på ca fem meters djup, och vi va ju nere på tio meter, så dom som snorklade hade sett hajar! Fy tusan vad avis och arg jag var då. Men vi såg massa andra otroligt vackra fiskar, bland annat Nemo, och en Yellow Boxfish, som är som det låter, en gul fisk som är fyrkantig som en låda! Massa färgglada fiskar överallt, men min favorit var ändå Blackspotted Pufferfish, som är en grå fisk med konstiga svarta fläckar och prickar över kroppen. På denna dykutflykten var det med en fotograf som tog massa bildr, men vi köpte bara tre stycken. Planen för framtiden är att köpa oss nån slags kamera så vi kan fota själva under vattnet!

 

 
 

 

 

Kommentera inlägget här :