så har man återigen krupit ner under täcket i sängen hemma efter en fantastisk helg. det känns alltid så fel att komma hem till en tom lägenhet där allt är ensamt och stilla. det är liksom inte här jag hör hemma. det är inte såhär det borde va. två dagar i Stockholm fick mig återigen att bli stormförälskad i storstäder och tog fram den där längtan om att få bo i en vacker stad nån gång snart. tystnad och ett litet samhälle är ingenting för mig, inte just nu i alla fall. landet och ett hus vid sjön har alltid lockat mig, men det är heller inte vad jag vill ha just nu. en stor stad där saker händer, där det ständigt finns musik att se, folk att träffa, nya platser att utforska, det är nåt jag verkligen kan längta efter, och som jag vet kommer bli mitt nästa kapitel efter resan. eller ja, det kan jag ju inte säga nu, vet ju inte alls vart den här resan kommer ta mig eller ge mig för ny syn på livet. men jag kan ju säga att det är min plan att om jag kommer hem, så kommer det bli en flytt till en storstad.
Stockholm va bra och vackert. och att få vara där med två av mina favoriter va fantastiskt. efter att ha checkat in på hotellet så knöt vi på dansskorna och tog på oss vårt mest peppande konsert-humör. Maggio väntade på oss på Stadion. vi letade en evighet efter en bra restaurang, men hittade inget som kändes bra, så vi letade vidare. när vi hade bara några meter kvar till Stadion insåg jag att vi hade glömt biljetterna på hotellet, så det vara bara att börja traska tillbaka de två kilometrarna i ett soligt och varmt Stockholm. och där på tillbakavägen hittade vi den där perfekta restaurangen vi va ute efter. så ibland händer nåt lite sämre för att man ska lyckas med nåt lite bättre. med biljetterna i handen, och mätta i magen gjorde vi ett nytt försök att ta oss till Stadion, och lyckades bättre denna gången.
Miss Li röjde loss som förband, och gjorde det jäsikens bra, vilket energiknippe hon är alltså! med en gul kostym, rött hår och ett par platådojjor värmde hon upp hela Stadion med sin speciella röst och sina underbara låtar.
så mycket vackert och så mycket känslor som alla Maggios låtar framkallade under hela kvällen. i en grön klänning och ett par vita kängor såg hon ut som en drottning på scenen när hon överöste oss med kärlek genom alla sina låtar. och Eva Dahlgren va där och körde två låtar med Maggio, vilket va riktigt vackert.
denna gången blev det mestadels svartvita bilder, men som Maggio själv säger "vi kommer minnas allt i färg, efteråt"
